ÄR DET VERKLIGEN BARA STRESS?

“Kan oro, spänningar, värk i huvud, nacke, rygg, armar, ben, kalla händer och fötter, rastlösa ben, myrkrypningar, kramper, orolig mage, inkontinensbesvär, potensbesvär, hjärtklappning, yrsel, sömnproblem och trötthet verkligen bara bero på stress?“ “Eller kan det vara så att min läkare trots allt missat något allvarligt?” Det är två viktiga och återkommande frågor, som mina patienter ofta ställer. Har du ett eller flera av de här symptomen och söker en förklaring till varför, kan du läsa vidare för en bättre förståelse…

Det är lätt att det uppstår en känsla av inre stress när man inte får riktigt svar på sina frågor inom vården. Då är det viktigt att få en förklaringsmodell som gör saker mer begripliga och som sätter symptomen in i ett sammanhang. När man vet hur saker hänger samman i kroppen och förstår att det inte behöver röra sig om någon allvarlig bakomliggande, oupttäckt sjukdom, brukar den inre stressen minska och då har man kommit en bit på vägen mot att bryta en ond cirkel.

En av flera förklaringsmodeller som kan ge svar på många av dina stress symptom är Diafragmamodellen. Den beskriver från ett sjukgymnastiskt perspektiv alla de symptom som kan uppstå när du på grund av stress, oro, smärta eller spänningar börjar begränsa dina andningsmekanismer.

Du vet säkert hur det är. Något stressar dig och du biter ihop och försöker samla dig och helt plötsligt upptäcker du att du knappt andas. Oftast sker det helt omedvetet och det är säkert ingen slump att vi använder fraser som “nu kan jag äntligen pusta ut” när vi väl klarat av en speciellt svår uppgift.

Det är förstås bra att kunna bita ihop och samla sig när det behövs. Det är en skyddsmekanism hos oss människor som är bra att ta till när vi möter utmaningar av olika slag. Men det blir destruktivt för oss om vi gör det till en vana. Att hålla tillbaka egna behov och känslor kräver att vi bromsar vår andning. Det gör vi genom att alstra muskelspänningar. Muskelspänningar och en återhållen andning är några av de största energitjuvar som finns. De ger upphov till en smygande trötthetskänsla som tilltar allt eftersom vi fortsätter att pressa oss bortom hälsosamma gränser och sen följer oftast ett eller flera av de andra symptomen.

DIAFRAGMAMODELLEN

Diafragmamuskeln står för ungefär 75% av våra andningsmekanismer. Den är en kupolformad muskel som höjer och sänker sig när vi andas ut och in i en pumpliknande rörelse. Det är denna muskel som oftast hänsyftas till när vi talar om mellangärdet och den är en del av brösthålans botten och belägen vid magens nedre del. Diafragman sägs vara den första muskel som drabbas av spänningar vid stress och oro. Då hämmas spontanandningen och en del av diafragmans rörelse hämmas därför också.

Detta innebär att den pumpliknande rörelse som tidigare förmedlade en massageliknande påverkan för bukorganen också hämmas. Problem med orolig mage, IBS och andra liknande symptom kan börja uppstå. Samtidigt ger den minskade diafragmarörelsen upphov till att det venösa blodflödet som ska tillbaka från benen till hjärta och lungor för att syresättas, börjar hämmas och problem med myrkrypningar, åderbråck, rastlösa ben och kramper i ben och fötter kan bli följden. Du kanske också lägger märke till att du allt oftare blir kall om fötterna.

När det uppstår spänningar i diafragman så planas den ut något. Den drar då ryggraden, där den har sitt fäste på insidan, framåt. Följden blir att de muskler i ryggen som befinner sig under och ovanför diafragmans muskelfäste dvs vid 10-12 bröstryggradskotorna, kommer att mobilisera spänningar som motvikt till den kraft som diafragman utövar på området för muskelfästet. Musklerna i ryggen får då hålla emot. Följden av detta kan bli smärtor i ländryggen såväl som i området vid nedre delen av skulderbladen.

Kroppen är klok och försöker kompensera

När andningen börjar hämmas på grund av spänningar i diafragman så tar kroppen andra muskler till hjälp, bland annat musklerna på framsidan av halsen. Dessa muskler som egentligen är tänkta att böja huvudet framåt-neråt, börjar i stället att lyfta bröstkorgen uppåt för att du ska kunna få in mer luft. När detta sker ökar halsmusklernas omfång och passagen mellan muskelbukarna där de stora nervgrenarna går ut till armar och händer minskar i omfång.

Följden kan då bli att det uppstår en “irritation” på nervgrenarna, vilket kan göra att du känner diffusa smärtor och trötthetskänsla ut i armar och händer, även domningar och en viss fumlighetskänsla kan uppstå. Kanske märker du också att dina händer ofta känns kalla. När halsmusklerna tvingas lyfta bröstkorgen uppåt så uppstår även spänningar i käkleds- och tinningmusklerna. Musklerna i nackgropen måste också i sin tur arbeta hårdare för att de ska kompensera den ökade muskelkraft som mobiliserats på framsidan. Det är lätt att förstå att följden kan resultera i både spänningshuvudvärk och annan värk i de berörda områdena.

Till sist kan nämnas att den bråskplatta som finns på diafragmans ovansida utgör den bas som hjärtsäcken fäster på. När diafragman blir spänd och planar av något, kommer hjärtsäcken därför också som en biomekanisk påföljd att dras något neråt. Hjärtat svarar då i vissa fall med lite olika symptom som en rusningskänsla, extra slag eller en allmänt diffus känsla av spänningar i detta område. Så vi kan se att vi har allt att vinna på att förbättra vår andning genom att minska spänningarna i diafragmamuskeln.

Eftersom kroppen kan betraktas som en helhet är det förstås också viktigt att det även sker en spänningsomfördelning på andra ställen i din kropp. Det blir till exempel viktigt att man står bra, det vill säga, att vi från ett biomekaniskt perspektiv står väl grundade med bra kontakt med underlaget. Då behöver vi inte alstra onödiga muskelspänningar i nacke och axelområde för att “hålla oss uppe i tillvaron” och desto friare kan vår andning bli.

Bra övningar att träna hemma

Jag brukar säga att andningen är som en skygg vän. Den är länken mellan kropp och själ och förbinder det medvetna och omedvetna inom oss. Den regleras automatiskt men kan, som du vet, också styras viljemässigt . Därför börjar den alltid uppföra sig annorlunda än den brukar när du fäster din uppmärksamhet på den. Detta är helt normalt. Närma dig den därför varsamt och respektfullt nu när du börjar träna andningsövningar.

Du finner mer information i mina föreläsningsfilmer “Diafragmamodellen” och “Stress och andning” i min app Eva Moberg - Övningar & Teori. I appen finner du också andningsövningar som är speciellt utformade för att hjälpa dig att släppa på spänningar i diafragman.